Detta gör mig matt och vimsig.
Jag har inte koll på saker...
Jag kommer inte ihåg när jag matade Bille sist, eller när jag själv åt sist.
Det är så utmattande att tänka och grubbla och oroa sig, att kroppen blir helt knepig.
Jag känner mig seg och förvirrad.
Jag, som alltid jäktar på folk runt omkring mig, har förvandlats till en snigel.

Igår var jag och Viktoria hemma i Sarahs lägenhet och lämnade kakor och godis till barnen och släkten.
Vi passade även på att städa där.
Det kändes skönt att kunna göra något för familjen, eftersom vi inte kan göra något för att hjälpa Sarah, just nu.

Jag har även gjort ett halsband till Sarah, som familjen ska lämna till henne och skrivit ett litet brev, som nån i hennes familj ska läsa upp för henne.

Här är Sarahs halsband.


Jag tänkte, hur kan jag beskriva Sarah med ett ord?
Det var så självklart.
"Vinnare".
För det är ju det hon är! 
Du är en vinnare, Sarah!
Du tar dig igenom ALLT och kommer alltid ut på andra sidan med ett leénde.