Det är lite knivigt, det där med nikotintuggummi.
Igår var min premiärtuggning och jag trodde jag skulle dö.
Jag tuggade på för fulla muggar och helt plötsligt kändes det tjockt i halsen.
Jag satt där i bilen och tänkte:
Shiiit! Jag dör, jag måste köra åt sidan!
Men det blev aldrig så illa att jag dog, så jag tänkte om:
Eller man kanske skulle skita i att dö och stämma dom istället och tjäna miljoner? Tänk på rubrikerna: Tvåbarnsmamma fick andnöd av nikotintuggummi! Dom lär ju betala skadestånd.
Problemet är att man tydligen inte ska tugga på som vanliga tuggummi.
Man ska tugga, vänta, tugga, vänta...
Vilket jag är okapabel till att göra... Vänta alltså.
McLovin' hinner ju knappt gå upp på morgonen innan jag hänger över honom, med en visselpipa i munnen och vrålar "Skynda dig!", när vi bara ska ut i trädgården och "ta det lugnt".
Men idag har det gått bra iaf.
Jag kunde vänta på mitt tuggummi. Jag gör framsteg! Och med andra ord, så dör jag inte av att sluta röka.

Fixning blir det idag.
Måla lister, klippa gräset, fixa i trädgården, städa och förhoppningsvis lite badning om inte molnen bestämmer sig för att förstöra.
Det blir visning av vårt hus på söndag, så vi får ju snygga till lite här.

Men först ska jag sitta lite i soffan och öva på att slappna av.
Tjo!