Att gå i någon annans skor.

En oerhört viktig sak att tänka på är att inte döma någon för hårt.
Folk kan göra saker som inte faller en i smaken. De kan vara FÖR spexiga, FÖR tysta, FÖR intresserade. FÖR allt eller ingenting. De kan helt enkelt vara på ett vis som inte passar en själv.
Man kan tycka och tänka och grubbla och fundera på varför en person gör eller är på ett visst vis.
Och det är just det som är grejen.
DU kan tänka och fundera, men DU kan inte anta... Du kan inte svara på varför en person gör, iaf i dina ögon, fel.
Du vet inte mer om en persons liv än vad personen berättar för dig.
Du vet inte...
Du vet inte att mamman, som inte säger till barnet som springer och skriker i affären, inte har sovit på 3 nätter.
Du vet inte att killen som skrattar för högt på ett café inte har haft någon att skratta med på väldigt länge.
Du vet inte att kvinnan som hela tiden är äckligt positiv nästan drunknar i ett hav av ångest på insidan.
Du vet inte att han som har svårt att släppa kontrollen heller aldrig har möjlighet till ett inre lugn.
Du vet inte att hon som avbryter dig när du pratar aldrig får sin röst hörd någon annanstans.
Du vet inte...
Så döm aldrig någon för hårt.
Döm aldrig någon förrän du gått en vecka i personens skor.



Julklappsjakt.

Julen knackar på dörren.
Julsånger spelas på radion, det bakas pepparkakor och lussebullar, barnen gör fula julprydnader och man får sätta upp sitt julpynt... Så långt är allt bra.
Men... Sen kommer man till julklappar.
Det är en sån jävla hysteri när man ska köpa julklappar. Vad önskar sig folk? Vad har man ens råd att köpa till folk? Jag och Dick springer runt i en alltialloaffär för att köpa oviktiga julklappar till folk som inte ens bryr sig. Det enda VI bryr oss om är att köpa vars en julklapp åt våra barn. En sak vi vet att dom vill ha. Inte tretusen olika leksaker som dom tjatat om i affären. En sak vi vet att dom vill ha. En sak dom blir glada för.
Men lik förbannat springer man runt som en dåre och armbågar sig fram mellan alla julklappstips och erbjudande, för att handla till en massa andra som kanske inte ens bryr sig. Det slutar nästan alltid med att jag hysteriskt står och vrålar. "Ska vi köpa en tvål till din mamma?! SKA VI KÖPA DENDÄR JÄVLA TVÅLEN?! NÄR STÄNGER DOM?" och man slänger ner nån bajsnödig present som är sådär "allmän" i kundvagnen. Kanske nån köksattiralj till nån som håller till mycket i köket, eller varma strumpor till nån som man vet är frusen. En fantasilös present som säkerligen kommer att glömmas bort på juldagen.
 
När vi var iväg och handlade julklappar förra veckan handlade vi till 18 personer. 18 stycken!
 
I julklapp önskar jag mig förmågan att kunna skita pengar.
Och ett mindre materialistiskt samhälle.
 
God Jul!

En söndag - Så känns det.

Fredagen kommer, alla ler och bilen är packad med fredagsmys.
Man kommer innanför dörren, kastar sig mot kylen och öppnar en kall öl...
Veckan är över. Helgen är här.
Man glider runt hela kvällen, kollar på Disneyfilmer med barnen, käkar snacks och dom vuxna älskar med varandra när barnen gått och lagt sig. Allt är glittrigt och vackert.
 
Även lördagen glänser. Man går upp när man vill, gör vad man vill och skiter i att det ligger ris och ärtor på golvet.
Det är ju lördag!
Man pysslar med sånt man gillar, åker till stallet, äter glass och på kvällen åker lördagsgodiset fram.
 
Sen kommer söndagen...
Folk säger att måndagar är värst. Jag håller inte med!
På söndagen går man upp med vetskapen om att det är ens sista dag i frihet. Man har liksom redan börjat på måndagen, men när dagen är slut, så är det ändå en hel måndag kvar.
Så funkar inte måndagar. Dom stannar bara en dag, sen är det haj å ivaj! 
Men på söndagen städar man upp dom jävla ärtorna på golvet, diskar helgens disk och packar alla skolväskor och letar upp regnkläder. Man travar bredvid en ridskolehäst i 30 minuter och inser att man är för fet för att röra på sig.
Barnen har sockerabstinens och skriker efter godis(dom fick ju det igååååår!), dom vuxna skriker efter kaffe och hinner aldrig dricka upp det innan det blivit kallt.
Man hatar världen.
I alla andra familjer äter man söndagsstek, som man sköljer ner med vackert vin.
I vår familj beställer man en sketen pizza, eftersom man är för deprimerad för att laga mat, som man sköljer ner med ett glas med sina egna tårar.
Man gör det nödvändiga, som att raka sig lite här och där, packar in håret, vaxar och färgar ögonbryn och viker tvätt. Blir det tid över kanske man t.o.m tar tag i påsen som har 35 000 omaka strumpor och försöker pussla ihop ett par.
Man kollar kalendern inför nästa vecka, letar efter saker som försvunnit i helgens rosaskimrande dimma och undrar varför man ens skaffade höns när dom inte vill lägga ägg.
Man inser att man inte kommer att orka ligga när måndagen väl kommit, så man säkrar sig med en snabbis och hetsäter sen lite av barnens lördagsgodis, innan kvällen är slut.
 
När det är läggdags skriver man ett hatinlägg på sin blogg, för att verkligen inse vilken tradig jäkel man är, som inte gillar söndagar.
 
 
Sen inväntar man alla kommentarer om hur alla andra ääääälskar söndagar.
 
 
 
 
 

Video.

Här är en liten duett med Ola i min klass(som är grym på musik!), från i torsdags.
Ni får ursäkta kvalitén och att jag inte vet all text.
Haha!
(Tryck på "inlägg")
 
 
 
 

Bästa familjen!

Idag gräddade jag tiotusen pannkakor, som jag packade ner i min nya "Lärarförbundet-rygga"(Ni kan tro att jag är stolt över den!), innan vi begav oss till Hallaröds naturreservat.
Där klättrade vi i berg och undersökte(med andra ord, Vilde trampade ner...) svampar.
En riktigt härlig tur var det och hundarna ligger nu medvetslösa på golvet.
 
Här kommer lite bilder.
 
 
Min familj är helt fantastisk...
Även om jag vill slita av mig både hår och skinn emellanåt. :)
 
 

Ridskola

Idag började Liljan på ridskola.

Barbie var en liten pigg dam, som gärna försökte köra lite med Lilja och rycka tyglarna ur händerna på henne.
Men Lilja tuffade till sig och var beredd. 
Hon var stolt som en tupp, när hon travade runt och fick beröm för sin hållning. 

Själv fick jag äran att ta hand om fakturan, som gjorde mig lite självmordsbenägen...
Menmen.
Vad gör man inte för barnen?

Lilla hjärtat.







Marrandag.

Då har jag tagit tjänstledigt från jobbet och skolan börjar på måndag. 
Så himla kul!
Jag sa hejdå till mina kolleger och brukare med en god smörgåstårta. :)
Och jag fick även lite avskedspresenter.
Blommor och godis är aaaaldrig fel!

Igår passade jag och Marran på att dejta i Lund, innan allt kaos drar igång. Vi shoppade, käkade humus, fikade och catchade upp om allt som hänt sen sist vi sågs.
Det är så härligt när man ses efter så lång tid(ca 1,5 år) och det känns som att det var igår. 


Tack för en härlig dag, Marris!
<3



Håller till vänster...

Jag är numera rödhårig!






En dag med lycka och missmod

Idag har varit en härlig dag!
Jag började dagen med att möta upp Mia i byn, för att käka lite frukostbuffé och shoppa på Erikshjälpen och Röda korset. 
Åh, jag ääääälskart!
Både att käka och shoppa second hand.
Jag fyndade en jeansjacka, en kofta, en kavaj, en bok till kidsen, fotbollsshorts till Älvan, en väska till Olga(Lilja) och en stickad sjal. 

När jag kom hem från förmiddagsutflykten kom en kvinna och dumpade av en vakteltupp till mina vaktelhönor. Han hade gått ensam, utan damer, i några veckor och var helt olycklig, så han fick flytta hem till oss. 
När han hade installerat sig(vilket han gjorde inom 3 sekunder, då han började bonka på en av hönorna) packade vi in familjen Vernersson i bilen och styrde mot sjön för att fiska.
Vid sjön passade vi även på att grilla och leta efter troll och dinosaurier.
Dick fångade 2 abborrar, medans jag och barnen lurade ner en massa Karl Johan i korvbrödspåsen. 

Eftersom abborrarna vägde lika mycket som en av mina snorkråkor var det bara att inse att vi fick beställa kvällsmat från pizzerian. 
Så det gjorde vi och sen sköljde vi ner det med lite lördagsgodis och en film(Röjar Ralf).


Det här var verkligen en cool dag och jag önskar att jag slapp gå och lägga mig med missmod i kroppen.
Men nu är det så.
Tack vare att demonstranterna i Malmö idag blev skadade. 
Inte av nazisterna(som dom demonstrerade emot), utan av poliserna. Poliser som var där för att upprätthålla ordning och hålla våldet borta. 
Det var dom som körde över en demonstrant med sitt polisfordon. 
Det var dom som red över folk med sina polishästar.
Skäms på er!
Jag hoppas att ni inser att det är just såna här händelser av övervåld som får folk att kalla er fascister, som får "vanligt folk" att tappa förtroendet och respekten för er och gör polisen till något dåligt.
Ni ska finnas för att hjälpa oss, inte skada oss. Ni är ju själva en av oss när ni tar av er uniformen. 
Hur kan ni gå och lägga er ikväll med vetskapen om att ni medvetet skadat obeväpnade människor? 
Jag är så besviken.
Men så finns det oxå alltid dom som kommer till demonstrationer med viljan av att starta bråk. Rötäggen som får alla andra demonstranter att kallas för galna  extremister. Idioterna som maskerar sig och kastar saker.
Vad fan är ert problem?! 
Jag tror helt ärligt att tysta demonstrationer biter bäst. Ingen lyssnar på en hetsig folkgrupp som skriker. 
Stå lugnt med era skyltar med budskap och låt folk titta och läsa. Ingen vill gå i närheten av en arg grupp. 

Skärpning på er! Allihop! 
Hat föder inte kärlek.




Ny tatuering

Idag satt jag i flera timmar och plågades av nålar i huden.
I åratal har jag varit trött på min tråååååkigt meningslösa tatuering på armen. Så idag gjordes den om till en meningsfull tatuering, med 2 lotusblommor som symboliserar mig och maken. 

Det blev en liten present till mig själv, eftersom mig själv fick antagningsbesked till högskolan igår. 
Till hösten börjar jag mina studier till grundskollärare med inriktning i fritidshem!

Whohoo! :)

Vad som är mindre Whohoo är att jag måste köpa 13 böcker. TRETTON!
Tror dom att man skiter pengar eller?
Sen ska jag ha 13 nya till nästa termin...
Tomten, du vet vad som gäller på julafton..?

Här kommer iaf bilder på presenten. 



Lite kassa bilder, men ni fattar på ett ungefär hur det ser ut.



Ljuset i mörkret.

Den senaste veckan har jag mått ganska dåligt.
Varit otroligt trött, ledsen och sliten.
Inte så konstigt med tanke på hur intensivt vi har det hemma. 
Så jag försöker att fylla livet med lite roligheter.

Igår tog jag mig en ridtur och fann massa kantareller som jag stoppade i jackfickan. Snacka om tur!
Så på kvällen blev det varma mackor med svampstuvning och kokta ärtor(som jag fick av Lotta, hon jag rider hos) med smör och salt.
Ljuvligt!


Idag har vi fyndat lite kläder på röda korset, köpt ridutrustning till Lilja, träffat barnens farmor och åkt iväg på en kvällsfisketur.
Helt fantastiskt är det att vara ute i naturen!
Jag fattar inte hur vissa föräldrar bara placerar kidsen framför tvn. Dom vet inte vad dom missar.
Barnen har hur kul som helst och vi hör aldrig meningar som; "Vi har tråkigt!", eller "Vad ska vi göra?"
Fantasin bara flödar och dom är rådjur, kaniner, älgar och krokodiler. 

När solen började gå ner över vattnet satte sig Alva bredvid mig och sa; "Mamma, jag älskar dig."
Så underbart vackert när kärleken är så självklar och spontan.
Det bor så mycket kärlek i mina barn och jag suger i mig varenda droppe.
Det är det som får mig att hålla mig över ytan i jobbiga perioder.









Tack för att nu finns, min underbara familj.
Utan er är jag inte hel.



Dagstorp.

Så härligt det var igår! 
Vi var inte gemma förrän vid 19-tiden. :)
Jag fångade 3 mörtar och en abborre, medans maken fångade 2 abborrar. :) 

Och barnen fångade varandra, badade och klättrade.














Drained

Den senaste tiden har varit väldigt jobbig faktiskt.
Inte bara, naturligtvis, men Vildes olika beteenden har eskalerat och hela livet går i 190 från det att vi vaknar tills vi somnar.
Sonen vår är så otroligt intensiv och utåtagerande att jag även tjatat till mig några akuta tider på BUP. 
I fredags var vi hos en läkare, som berättade att det nu bara saknas ett moment för att Vilde ska kunna få sin diagnos, som vi misstänker är autism/adhd. 
Det känns skönt att vi snart är "färdiga" och kan bli skickade till habiliteringen, där vi kan få konkret hjälp.
Dock finns ju även en sorg i det hela.
Det är ju ingenting som går över.
Och idag rann bägaren över för både mig och Dick.
Vi pratade om att vi inte kommer kunna ha en morgon då vi bara kan ligga och dra oss, medans barnen leker. 
Vilde behöver ständig uppsyn och tyvärr verkar inte det behovet minska, tvärt om. Det händer flera olyckor(sparkar, slag, glasskärvor, osv) varje dag och jag önskar att jag kunde klona mig.
Jag grät lite över hur trött jag är och hur uttömd jag känner mig. Och min älskade man tröstade och sa att vi fixar det.
Ibland behöver man bara kräka ur sig tillsammans, för att sen fylla på med lite kramar istället.

Nu är iaf tårarna torkade och vi är på väg till Daggstorpssjön för att prova fiskelyckan. 
Igår var vi oxå och fiskade och jag fångade 5 träd och 5000 otrevliga kommentarer av min man. Haha! 

Wish me luck!


Yngsö hundbad

I helgen var vi på Yngsjö hundbad.
Både hundar och människor var supernöjda!
Vattnet var varmt, vågorna härliga och folket bredvid var nakna...
Vi låg nämligen på gränsen till naturiststranden.
Konstigt nog är det liksom alltid en lucka mellan "hund-naken-gränsen", så den tog vi.
Jag gillar nakenstranden och hade själv gärna åkt dit och näckat, men maken min är lite mer pryd in public än vad jag är.
En händelse som dock var lite obehaglig var när en gubbe i birthday suit satte sig på huk och skulle gosa med Allan.
Allan "bitaren" Vernersson har nålvassa valptänder, som han gärna vässar mot människohud.
När han började snusa gubben i pungen var jag rädd att hela wienerkorven skulle ryka.
Hur förklarar man det för ett försäkringsbolag?
"Jo, det är ju såhär, att Allan gillar att bita i saker som dinglar och mannen här viftade med snoppen mitt framför ögonen på honom.
Huh!
 
Hur som helst klarade sig Lundaknaken utan skador och Allan grävde en grop som han sov i resten av strandvistelsen.
 
Här kommer billder!
 
 
 

Stugliv

Nu är det ju semester och vi spenderar dagarna med att göra vad vi vill...
Det har varit mkt badande hitintills.

I helgen var jag och min bror i pappas stuga med våra kids.
Vi badade, åkte båt och avslutade med att gå på loppis.










Idag är det dags igen!
Fast denna gången tar vi med oss Emelie och Tyra. :)



Borta

Vaaaaar e Allan?



Där e han!





Lilja på hästryggen

Lilja har tjatat ihjäl mig om att rida, sen jag började rida Jazzi.
Så igår fick jag ge med mig och ta med henne.
Så i 30 graders värme fick jag försöka hålla hämna steg med hästen och Lilja  i 30 min. 

Jag blev väldigt imponerad av Lilja.
Hon är ganska försiktig i vanliga fall, men hon bara hoppade upp på den höga hästen och tyckte att det var jättekul! :)








Duktiga töser. <3



Paradis

Vem behöver åka någonstans på semestern när man bor i ett paradis? 





Gött! :)

Förresten!

Kajsa hamnade förresten i våra magar igår.
Det var inte så att vi inte hade nåt att äta och gick ut och slog ihjäl tåcken, nejdå.
Det var som så, att han överföll både barn och hund...
Så han blev nackad, plockad och fick en halvfull ölburk i röven. Sen hamnade han på grillen.

Barnen blev lite väl excited...




RIP Kajsa...
Bättre lycka i himlen.

Och alla ni, som tycker att vi är grymma som äter våra egna tuppar, var tror ni affärsköpta kycklingar kommer ifrån?
Tror ni att nån gått och plockat självdöda kycklingar i skogen?
"Åh! Här ligger en, den säljer vi!"
Nej, dom är i stort sett plågade/stressade till döds. 
Jag vet iaf att Kajsa fick äta sockerkaka och pasta jätteofta och fick pippa med sin pippisnopp.
Han levde ett gott liv.

Nu ska jag göra detsamma och ta ett glas vin. 

Ha det gott! :) 





Allan liggkungen.

Allan är superskillad.
Han är inte bara duktig på att gå lös på promenader och kissa ute, han är även duktig på att sova överallt.
Och det med stil.










Tidigare inlägg
RSS 2.0