Alltså detta är inte klokt!
Jag mår så jävla illa och jag är sjukt trött, dygnet runt.
Jag mår illa på natten, på morgonen, på eftermiddagen, you name it!
Min ångest är även tillbaka.
Jag har ju lite ångest i vanliga fall, men den blir 100 gånger värre när alla hormoner ökar i kroppen.
Jag tänker att alla hatar mig och att folk undviker mig osv osv...
"Verkade inte hon sur på mig?" "Tror du att han tycker att jag är dum i huvuet?"
Jättekul.
Därför är jag inte särskillt aktiv här just nu.
Jag hade inte ens kunnat resa mig ur soffan idag om jag inte hade haft spotify, som piggade upp mig.
McLovin' försöker verkligen hjälpa mig allt vad han kan, men det är inte så lätt för nån som aldrig haft ångest/depressioner att förstå sig på nån som har det.
Allt blir värre av att jag inte får sova på nätterna, för Älvan vaknar VARJE natt och skriker från 2 till 4.
Men dom har ju sina perioder.

Igår tog jag iaf tag i mig själv.
Jag och McLovin' åkte med barnen till badhuset och busade.
Vi var typ helt själva i hela badhuset, så det var riktigt nice.
Jag mådde inte illa i vattnet heller, vilket var en skön omväxling.
Jag ska börja simma så fort jag får råd.

Ikväll är det kalas för min brorsson, Milton.
Hela helgen är fullbokad.
Imorn ska vi till furuboda på 40-årskalas och på söndag ska vi hem till McLovin's pappa.
Jag vill helt gräva ett hål i marken, lägga mig i det och be någon fylla igen det.
Men men...
man får inte alltid som man vill.

Nu ska jag iaf börja städa!