Märks det att min motivation till att blogga har försvunnit?
1 vecka sen sist.

Men inte mycket har hänt.
Vi har tagit tillbaka köpet av den där sängen, som aldrig kommer.
Har väntat på den sen oktober förra året.
Nu tog tålamodet slut och vi har beställt en annan säng, som vi ska hämta imorn.
Det ska bli sååååå nice!

Vi har fixat lite på barnens rum oxå.
Var på IKEA igår och köpte hyllor mm.
Det var förresten sista gången jag var på IKEA, på en helgdag, med en trotsig 2-åring. Galet mycket folk och Brallan bara skrek och skulle bli buren.
Drygt var det oxå när gamla gubbar och tanter glodde surt på oss.
Kan jag hjälpa att mitt barn får ett utbrott i affären?
Vad tycker dom att jag ska göra egentligen?
Slå henne i rumpan med en linjal och sen ställa henne i skamvrån?
Jag blir så trött på alla sura blickar och allt muttrande.
Ska jag vara hemma och amma ungarna tills dom är 25 istället för att ta med dom ut? Det är ju verkligen hemskt av mig att åka till IKEA och inte ta hänsyn till alla sura jäklar, som inte tål barn.
Annars har jag en lösning.
Tycker ni att det är jobbigt med barn kan ni ju själv stanna hemma, så vi slipper er.
Tro mig, jag vet att det är jobbigt med barnskrik. Jag hör det dygnet runt.
Men det blir inte bättre av att folk är otrevliga och sura mot oss.
Däremot hade det varit skönt om det kom fram nån och sa:
"Jag vet hur det känns. Du gör ett bra jobb. Håll ut, det blir bättre."
MEDKÄNSLA, gott folk! Det gör inte ont, prova själv!
Jag försökte förklara för Brallan att om hon inte skötte sig, så blev det raka vägen hem och det ville hon inte.
Men hon blev ju helt plötsligt förlamad från midjan och ner, så McLovin' fick bära runt henne. Men tyst blev hon iaf.
Älvan satt som vanligt som ett ljus i kundvagnen och bara tittade.
Hur som helst, så kom vi hem med det vi skulle ha och resultatet blev väldigt snyggt!
På kvällen fick jag en välbehövd fotmassage och honungsmelon av min fina man.

Idag har dock båda barnen varit överjobbiga.
Älvan, klängig och trött.
Brallan, PAIN IN THE ASS!
Hade jag råkat tappa bort Brallan idag hade jag inte direkt letat efter henne.
Snarare satt mig i en stol och njutit av tystnaden.

Men snart ska hon i säng och jag ska dricka bubbelvatten och kolla på TV.
Nedräkningen har börjat: 40 min kvar.

Åh, vad jag längtar!