Vi missbedömde vädret lite, när vi tänkte vara i Höör och leka på lekplatsen, medan McLovin tränade.
Hade jag vetat att vi skulle se ut som snögubbar, hade jag stannat hemma.
Efter en halvtimme på lekplatsen gick vi till Bojjan och fikade.
Då hade vi en timme till att döda.
Så vi fikade i ca 20 minuter, sen var det dags att gå ut, tyckte Bille.
Det tyckte inte Älvan, som skrek den resterande tiden.
Jag ville inte låta henne gå själv på trottoaren, eftersom hon bara springer ut på vägen hur som helst, så hon fick sitta i vagnen.
Hemskt av mig, tydligen.
Hon skrek, drog av sig vantar, blev kall om händerna, drog av sig mössan, blev kall om pannan, försökte slita av regnskyddet på vagnen, blev blöt.
Vi gick till McLovins träning och väntade på honom.
Han var sen...
När han var färdig gick vi tillsammans till bilen.
Under hela den här tiden(ca 1 timme!) pysslade Älvan med ovanstående, medan Bille sov gott bredvid.
Brallan bara hängde på och var allmänt glad.

Efter ca 1,5 timme ute i snön är vi trötta!
Aldrig mer!
Nu blir vi inne tills våren kommer!