I morse fick vi besök av Emelie och Tyra.
Vi drack kaffe, snackade, lekte och det där vanliga, ni vet.
Dom stannade i flera timmar, så vi käkade även en tidig middag tillsammans.
MYYYYYS!
Men nåt som inte var så mysigt var Älvans nappabstinens!
Åh, vad hon grät, skrek, svettades och bet sig i fingrarna. Min stackars lilla bappis-pundare.
Varför jag vill få henne att sluta med den, är för att jag igår såg att hon har ett stort överbett och mellanrum mellan tandraderna.
Det har ju säkert varit så från början, men det blir ju knappast bättre med en napp i munnen.
Jag försökte förklara för henne att det har flyttat in tandtroll i nappen och dom kan göra att hon får hål i tänderna.
Det var inte så kul att se henne så hysteriskt arg och veta att den enda ljuddämparen, som kunde trösta/tysta, var den hon inte fick ha.
Det var inte heller kul att ta med mitt lilla abstinensvrak till affären.
Men jag fick iaf med mig det jag skulle ha, för Älvan låg mest på golvet och skrek, medans jag plockade varor.
Bra på ett sätt, för jag hörde ju var hon var hela tiden.
När vi kommit hem och hon inte tjatat om nappen ett tag fick hon ett kinderägg, som belöning.
Och till min förvåning somnade hon ikväll, utan napp! Inte ens gnäll efter den!
Jag är chockad! Och imponerad!
Jag beundrar henne verkligen.
Det är ett stort steg att sluta med något, speciellt när man själv inte vill, och jag försöker stötta henne så gott jag kan.
Jag tänkte göra en liten belöningstavla till henne, där hon kan sätta ett klistermärke för varje dag utan napp. Och när hon har varit utan den i 10 dagar får hon en present.
Det blir nog bra!

Jag skulle egentligen sätta mig på motionscykeln, men jag pallar fan inte!
Jag har precis dammsugit och tvättat golven och när jag satt i soffan och väntade, på att golven skulle bli torra, segade hela kroppen till. Så nu är det kört. ;)
Får ut och springa imorn istället.

Ha en fin fredag, vänner!