En viktig detalj!
En ganska viktig detalj, som jag glömt berätta för er, är att jag är gravid.
Eller?
Nej, det är jag inte alls och det var inte ens kul.
Den viktiga detaljen är att jag blivit rånad.
Nja... Det kanske oxå var lite halvsanning, för man kan nästan säga att jag rånade mig själv.
Eller kanske inte det heller...
Vad heter det när man lägger sin kortplånbok på biltaket och kör iväg, för att sen upptäcka att alla viktiga kort(speciellt det där med inträde till djuren) och givetvis själva plånboken är borta?
Aaaaah, idioti är nog ordet vi letar efter!
Japp... Det känns viktigt att ni vet det, att jag är en idiot, ifall ni nu nån gång bestämmer er för att lämna över någon viktig ägodel i mitt våld.
Typ en förlovningsring, massa pengar, eller en bebis...
Det kan hända att jag ställer grejen på biltaket och bara kör.
Hur som helst, så sörjde jag mitt djurparkskort mest.
Körkortet kommer jag ändå aldrig ihåg att ta med mig och bankkortet är alltid tomt.
Och då känns det extra viktigt för mig att kunna leka duktig mamma och ta mina barn till djurparken, lyckligt ovetandes om att mamma kör olagligt på dom sista bensinångorna.
MEN...
Nu är det såhär, va, att denna morsan har kontakter!
Och min kontakt heter Catrin.
Catrin jobbar på djurparken och hennes föräldrar t.o.m ÄGER djurparken(jag vet, jag blir helt mallig).
Och mot ett gäng muffinsformar, fyllda med smulpaj och vaniljsås, fick jag ett nytt kort. Fatta vilken superhjälte Catrin är i Brallans ögon.
Det är hon som har makten över vem som får träffa nordens djur!
Så i fredags, 2 dagar efter att jag blivit bestulen utanför City Gross, vandrade jag och min familj in på djurparken igen, som om det var det mest självklara i hela världen.
Och här får ni bildbevis!
"Hej fåret, vill du ha en kram?"
"Han sa inget, så det betyder ja."
Det var förresten sånahär godingar vi fikade på(och gav till Catrin).
Men fler än Catrin var sugen på smulpajen!
Och Älvan blev totalt livrädd. Som mamma kände jag att det enda rätta i det ögonblicket var att skratta och fota.
Sälarna blev sura, för dom fick bara fisk.
Och det tyckte Bille var roligt.
Till sist fick även McLovin mat! Brallan bjöd honom på ett äpple.
That's all!
Eller?
Nej, det är jag inte alls och det var inte ens kul.
Den viktiga detaljen är att jag blivit rånad.
Nja... Det kanske oxå var lite halvsanning, för man kan nästan säga att jag rånade mig själv.
Eller kanske inte det heller...
Vad heter det när man lägger sin kortplånbok på biltaket och kör iväg, för att sen upptäcka att alla viktiga kort(speciellt det där med inträde till djuren) och givetvis själva plånboken är borta?
Aaaaah, idioti är nog ordet vi letar efter!
Japp... Det känns viktigt att ni vet det, att jag är en idiot, ifall ni nu nån gång bestämmer er för att lämna över någon viktig ägodel i mitt våld.
Typ en förlovningsring, massa pengar, eller en bebis...
Det kan hända att jag ställer grejen på biltaket och bara kör.
Hur som helst, så sörjde jag mitt djurparkskort mest.
Körkortet kommer jag ändå aldrig ihåg att ta med mig och bankkortet är alltid tomt.
Och då känns det extra viktigt för mig att kunna leka duktig mamma och ta mina barn till djurparken, lyckligt ovetandes om att mamma kör olagligt på dom sista bensinångorna.
MEN...
Nu är det såhär, va, att denna morsan har kontakter!
Och min kontakt heter Catrin.
Catrin jobbar på djurparken och hennes föräldrar t.o.m ÄGER djurparken(jag vet, jag blir helt mallig).
Och mot ett gäng muffinsformar, fyllda med smulpaj och vaniljsås, fick jag ett nytt kort. Fatta vilken superhjälte Catrin är i Brallans ögon.
Det är hon som har makten över vem som får träffa nordens djur!
Så i fredags, 2 dagar efter att jag blivit bestulen utanför City Gross, vandrade jag och min familj in på djurparken igen, som om det var det mest självklara i hela världen.
Och här får ni bildbevis!
"Hej fåret, vill du ha en kram?"
"Han sa inget, så det betyder ja."
Det var förresten sånahär godingar vi fikade på(och gav till Catrin).
Men fler än Catrin var sugen på smulpajen!
Och Älvan blev totalt livrädd. Som mamma kände jag att det enda rätta i det ögonblicket var att skratta och fota.
Sälarna blev sura, för dom fick bara fisk.
Och det tyckte Bille var roligt.
Till sist fick även McLovin mat! Brallan bjöd honom på ett äpple.
That's all!
Kommentarer
Trackback