Inte för oss, utan för vår hönapöna.

Imorse, när jag släppte ut hönsen, såg jag att en av mina lohmann knappt kunde gå och höll rumpan ner i marken.

Jag kände igenom henne och tyckte att hon kändes spänd över buken...

Jahapp, äggledarinflammation(vilket är vanligt för den rasen), tänkte jag då.

Och omedelbar avlivning.

Men blödig som jag är, ville jag ändå ge henne en chans, samtidigt som jag inte vill att hon ska lida i onödan.

Jag hörde mig för om vad det kunde vara och chansen finns, att det "bara" är ett ägg som fastnat.

Jag behandlade iaf henne därefter.

Hon fick komma in och ta ett varmt bad, fick matolja insprutat i kloaken(ja, det är inte vackert att behandla höns) och nu ligger hon framför kaminen, med mat, vatten och filmjölk.

Vi hoppas!

Brallan sa;

"Hon sa tack till dig nu, mamma, för att du tog in och hjälpte henne."

Åh, fina lilla höna och fina lilla barn!

Om hon inte är bättre imorn får vi ta ett beslut. Hon ska inte behöva lida tills hon självdör...

Men nu håller vi tummar och tår!