Idag har jag haft en jobbig dag.
När vi lämnat Brallan på dagis gick vi bort till Fogdaröd, för att få motion.
Det var backigt, isigt, kallt, jobbigt och snöigt.
Men jag gillar sånt.
Men jag gillar INTE en arg Älvan.
Redan när vi började gå från bilen började Älvan att gnälla. Gnällandet förvandlades till gråt och hysteriska utbrott. I 5 kilometer skrek Älvan hysteriskt!
Till slut blev även jag hysterisk.
Vi var mitt ute i skogen och Älvan tyckte att vi skulle bära henne.
Jomenvisst...
Hon skrek, slängde sig hit och dit och vrålade.
Jag höjde rösten, sänkte rösten, tröstade, försökte avleda, halvsprang, bäddade ner henne, bäddade upp henne igen, osv.
INGENTING funkade!
Till slut, efter ca 3 km, blev jag förbannad och tog hennes napp och sa att hon skulle få tillbaka den om hon slutade skrika.
Det funkade i ca 3 minuter åt gången, sen satte hon igång igen.
När vi kom ut från skogen blev hon tyst igen. Hon såg väl att vi var på väg hem.
Jag antar att hon fick sin vilja igenom då. Hon ville väl inte vara ute.
Hon blev glad och satt och snackade om krokodiler.
När vi kom till bilen var jag helt slut... I huvudet.
Besviken på mig själv, för att jag inte lyckades lösa problemet utan att bli arg.
Ledsen för att jag kände mig dum och otillräcklig.
Och ännu hemskare kände jag mig när jag tog av Älvans vantar och upptäckte att hennes händer var stelfrusna!
Vafan?! Ska vintervantar inte ens klara 1 minusgrad???
Fy fan, vad dåligt!
Stackars Älvan! Vi åkte hem och mös i soffan och jag ångrade genast att jag tappat tålamodet.
Usch... Tänk om man hade varit felfri, som vissa andra mammor verkar vara. Vad skönt det skulle ha varit.

Resten av dagen var jättekonstig.
Vi fick tackade ja till Älvans dagisplats och hennes inskolning ska börja i slutet av februari.
Jag bara grät och grät...
Varför?
För att jag vill ha mina barn hos mig!
Men samtidigt hade det inte varit fel att få lite ensamtid med Bille. Han ska ju börja i augusti och det underlättar hans inskolning sen, om han får vara med under Älvans inskolning nu. Och Älvan vill ju vara med på dagis, när Brallan ska dit.
Det blir säkert bra, men jag tycker att det är jobbigt att släppa mina barn ifrån mig.
Dom är ju hela min värld.

Även husproblemen hänger över oss och gör oss deppiga.

Just nu är det mycket...
Jag är lite ledsen över olika saker.
Men alla problem kommer samtidigt. Visst är det så?

Usch, valde jag rätt? Ska Älvan redan börja?
Fan nu gråter jag nästan igen.
Åh! Hur tramsig får man vara?
Det handlar om 15 timmar i veckan...
Ja, jag valde rätt. Så är det...
Nu ska jag hålla mig till mitt beslut!

Det blir nog en tidig kväll ikväll.
Allt är så rörigt.

Min fina storasyster ligger just nu sjukskriven på avd. 44, i väntan på bebis.
Det är ju sååååå tradigt att vänta på bebis, för man vill ju ha den i samma stund man kissar positivt på stickan.
Så jag och Brallan styrde idag bilen mot Lund, för att förgylla Annlouises tråkiga vardag, med vårt underbara sällskap.
Vi käkade thaimat på Rosa kiosken.
Så sjukt gott!
Och man får löjligt mycket mat!
Jag var fortfarande mätt flera timmar senare!
Haha.
Det var mysigt att träffa Annlis(som Brallan säger) och snacka lite tjejsnack.

Vi har även haft en kille här idag, som har kollat på vinden.
Och nere i grunden har vi oxå varit och planerat.
Hmm... Finns en del att göra, men det ska nog gå.
Det måste det!

Just nu sover kidsen och McLovin är iväg och tränar.
Själv ligger jag i soffan och är helt slut!
Lite nyttig, hemlagad sorbet har jag tryckt i mig. :)

Imorn vet jag inte vad som sker...
Kanske lite välbehövlig vila?
Vem vet?

Jag har precis varit och lämnat av Älvan hos mamma.
Hon ville låna nån av töserna och det var Älvans tur denna gången.
Det känns lite märkligt att lämna bort sina barn, när det inte behövs egentligen...
Jag ska ju bara vara hemma!
Men Älvan ville till sin mormor.
Jag saknar henne redan, men samtidigt är det skönt med lite ro i huset. :) Och lite ensamtid med Bille och Brallan.
Älvan är som en orkan från det hon vaknar tills hon går och lägger sig. Några pauser tar hon, men då hinner man bara plocka undan efter hennes bus, sen är det full rulle igen.
Haha. Fina, busiga Älvan. Som jag älskar dig!
När Bille vilar middag ska jag och Brallan mysa till en film.
Vi ska ha söndagsmys, med glass och godissnören.
Eller Brallan iaf. Jag tar en avokado, men det blir säkert lika mysigt ändå. :)
Åh, vad jag älskar mina finisar!
Wow! Tänk att jag har 3 underbara ungar, som driver mig till vansinne, men samtidigt fyller mig med glädje och kärlek varje dag.
Det är meningen med livet. :)

Ha en bra söndag!

Alltså, nu måste jag bara få säga mitt!
Idag la jag upp en bild på Bille, som skulle iväg och handla.
På bilden hade Bille sin rosa overall på sig.
Jag fick denna kommentaren: "rosa på en pojke :( :("
Jag svarade med att vi försökte få Bille att bli bög, så han har bara rosa kläder. Jag orkade liksom inte gå in i nån dum färgdiskussion.
Tillbaka fick jag nåt i stil med: "Löjlig kommentar... Små pojkar ser ut som tjejer när dom har rosa och folk kan inte se att det är en pojke."
Men är det så viktigt?, tänker jag då.
Varför måste tanten på Ica veta om Bille är en kille eller en tjej? Och om hon nu tror att Bille är en tjej, så är det väl hennes problem. Tråkigt för henne att hon är så inskränkt såfall, om hon automatiskt tror att han är en tjej.
Jag blir så trött!
Varför får inte pojkar ha rosa???
Flickor får ju ha blått!
Bille får ha hästsvans och klänning, om han så vill.
Så jäkla löjligt att förbjuda färger för olika kön!

Japp! Det var mitt kräkinlägg.

Här kommer bilden på min fine lille man.

Jag längtar tills april.
Då får McLovin semesterersättning för hela året och då ska vi banne mig unna oss lite ensamtid.
Vi vet ju nu, att det funkar att lämna bort våra bebisar.
T.o.m Bille.
Så en hotellnatt nånstans blir det nog.
Åååååååhh... Oj, vad vi ska sova! :)

Idag har jag hälsat på min fina Sarah.
Jag hade Brallan med mig och hon var helt förtrollad av Juniors dinosaurier.
Det blev kaffe och snack!
Jag har även varit inom mamma och hämtat en cd-spelare till Älvan.
Hon lugnar ju sig väldigt mycket när man sätter igång vaggvisorna i babyvakten, men dom varar ju bara i 10 min och sen får man sätta igång dom igen.
Så nu har vi fixat spelare och en cd-skiva, med avslappnande musik.
Åh, vilken härlig musik!
Så nu kan hon kanske somna om lättare på natten.

Hoppas, hoppas!

Nu ska jag ta lite te och se på Tosh.0.

Inatt var mina kära godingar ASJOBBIGA!
Jag vaknade av att Älvan kom in vid halv 4 och krävde välling.
Nej, sa jag.
AAAAAAAAAAHHHHHHHHH, WWWWWWWWÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ, sa hon.
Eftersom hon väckte Bille, så ville han oxå ha välling.
Nej, sa jag.
BBBBUUUUUUUUUUÄÄÄÄÄÄÄÄAAAAAAAAAAAOOOOOOOO, sa han.
Dom har ju sovit igenom nätterna nu, några nätter i rad, så jag ville inte börja om med att ge välling igen.
Men klockan 5 fick jag nog.
Då hade dom vrålat till och från sen halv 4.
Dom fick välling och sen blev det tyst igen.
Sur blev jag, för att jag gav mig, men Brallan skulle ju upp till dagis idag och dom hade väckt henne med.
Så för att hon skulle få sova, blev det såhär.
Bättre lycka nästa natt.

Idag, när jag ställde mig på vågen, blev jag ganska glad. Den visade -4 kg, sen den 4e januari. Eller nästan iaf. 3,9 kg, för att vara exakt. :)
Det känns bra!

Nu ska jag snart gå och sova en stund igen.
Jag önskar en nära vän extra lycka och tur idag.
Jag älskar dig, min fina A.

Tjo!

Jobbig natt.
Hostade massa vätska.
Nu är det mest slem.
Känns som förra gången, då jag hade lunginflammation...
Blääää...
Går väldigt trögt på cykeln idag.
Jag cyklar och bloggar nämligen samtidigt.
Multitasking kallas det!
Jag vågar inte ta i för hårt, så på typ 24 minuter har jag hunnit lite mer än 7 km. Brukar vara färdig med milen vid det här laget.
Better safe than sorry!
Efter cykelturen hoppar jag i duschen, sen bär det av mot Malmö och Disney on ice! :)
Yeeeey!

Trevlig söndag på er!

Blääääää...
Jag är sjuk.
Kände mig sämre i halsen i morse, så jag tog det lugnt med träningen. Cyklade inte mer än lite över en mil.
Men sen kom ju snö i mängder när vi var ute och vi gick en hel del. Blev kalla och blöta.
Så nu ligger jag i soffan och mår gaaaaanska kasst.
Det värker i bröstet och jag hostar varliknande klumpar.
När jag går/står så känns hela kroppen konstig.
Usch...
Hoppas verkligen att det är bättre imorn, så att Disney on ice blir kul.

Nu ska jag dricka mer te och äta lite lördagsgodis.

God helg.

Vi missbedömde vädret lite, när vi tänkte vara i Höör och leka på lekplatsen, medan McLovin tränade.
Hade jag vetat att vi skulle se ut som snögubbar, hade jag stannat hemma.
Efter en halvtimme på lekplatsen gick vi till Bojjan och fikade.
Då hade vi en timme till att döda.
Så vi fikade i ca 20 minuter, sen var det dags att gå ut, tyckte Bille.
Det tyckte inte Älvan, som skrek den resterande tiden.
Jag ville inte låta henne gå själv på trottoaren, eftersom hon bara springer ut på vägen hur som helst, så hon fick sitta i vagnen.
Hemskt av mig, tydligen.
Hon skrek, drog av sig vantar, blev kall om händerna, drog av sig mössan, blev kall om pannan, försökte slita av regnskyddet på vagnen, blev blöt.
Vi gick till McLovins träning och väntade på honom.
Han var sen...
När han var färdig gick vi tillsammans till bilen.
Under hela den här tiden(ca 1 timme!) pysslade Älvan med ovanstående, medan Bille sov gott bredvid.
Brallan bara hängde på och var allmänt glad.

Efter ca 1,5 timme ute i snön är vi trötta!
Aldrig mer!
Nu blir vi inne tills våren kommer!

Här ligger jag bredvid min snygging.
Han har börjat träna bjj och mjukar just nu upp sin gi(pyjamas), inför träningen imorn.
Måste säga att man blir lite pirrig i trosan, när man helt plötsligt har en ninja-man i soffan!

Jag är så galet trött idag!
Tror jag börjar bli sjuk, för halsen börjar riva lite och huvudet gör lite ont.
Hoppas verkligen att det håller sig borta, för på söndag ska jag, McLovin och Brallan se Disney on ice.
Småbarnen ska vara hos farfarn, så dom får oxå en liten utflykt.
Jag ser fram emot det!

Idag blir en innedag, för mer än så orkar jag inte.
När jag tränat ska jag grädda lite pannekagor åt barnen.
Jag är en jäkligt tradig mamma idag, så nåt får dom ju ha som kompensation.

Det var alles för nu...

Tja, hej, vi ses, typ hejdå, ha de, läget?, adjö...

Livet blir så mycket mer spännande, när den ena ungen får diarré och bajsar överallt, medan den andra kaskadspyr rakt ut över golvet, pga att hon är så äckelmagad.

Jag tror att jag avstår från yoghurten som ni åt, töser!

:)

Bille sa precis, "Mamma"!!!
Han var ledsen och kröp mot mig och sa, "Mamma".
Bara sådär!


K Ä R L E K !



Min fine skrutt!

Att öppna datorn och se det här...

...Det känns bra!


Jag älskar dig med, älskling!

(Om ni undrar vad det är för blodbad vi har som bakgrundsbild, så är det Billes huvud som tittar upp ur snittet.)

Jag har förresten hittat felet, som gjorde att inläggen inte gick att kommentera.
Så nu går alla inlägg, gamla som nya, att kommentera igen!

Ordet är ditt!

Ja, som ni kanske vet så hade jag en mindre rolig natt.
Det har gått så långt nu att vi funderar på att ta Älvan till kiropraktorn, som hjälpte Bille med sin kolik.
Älvan säger nämligen ofta att hon har ont, men visar inte var.
Jag vet ju själv hur det är att ha ont i ryggen och inte kunna sova.
Man vill liksom bara upp och röra sig, för ingen ställning är bekväm.
Ja, jag vet inte.
Det är så satans dyrt, men det kan det ju vara värt ifall hon kan bli hjälpt.
Vi orkar liksom snart inte längre, alla blir ju väckta flera gånger per natt!
Eller, jo, vi har ju inte nåt annat val än att orka längre, men ni fattar...
Det är inte roligt för någon att jag är irriterad och trött redan när jag vaknar.

Idag var McLovin ledig, så jag kände att jag var tvungen att komma ut ur huset och vara lite ifrån allt hemmagrejs.
Det kanske låter grymt, men jag var så lättirriterad i morse och ville verkligen inte att barnen skulle känna av det.
Så efter en 12 km lång cykeltur, tog jag med mig Brallan och åkte hem till Terese.
Brallan pös iväg och lekte med Tereses barn och jag och Terese drack kaffe och snackade.
Det var behövligt.

På hemvägen stannade jag och Brallan till vid CG och handlade lite.
Vi gick till rea-avdelningen, vilket man aldrig ska göra om man är fattig och vi hittade minsann ett dockskåp.
Vi har letat efter ett rubust dockskåp, som inte kostar en förmögenhet, men inte hittat nåt. Men idag stod där en enorm kartong, med ett skåp i.
Ett dockskåp med olika rum, som man kan stapla på olika vis, så man kan bygga om huset i olika kombinationer.
Och eftersom jag har två tjejer, som gärna bråkar om leksaker, blev jag lycklig över att dom kan ta halva huset var och inte slåss om det.
Och billigt var det. 199:-.
Jag kunde helt enkelt inte låta bli att köpa det.

När vi kom hem öppnade kartongen såg vi att det inte bara var kartongen som var enorm... Den innehöll platta sektioner i den, som man själv fick skruva ihop och JÖSSES, vad stort skåpet blev!
Skithäftigt!
Det ingick dessutom galet många grejer.
Massa möbler, två dockor, en bil. T.o.m utemöbler, hemmagym och symaskin!
Och ALLT är i trä. Så jäkla bra!
Inget plastskit, som går sönder.
Älvan gillade parasollet mest.
Bille tyckte bäst om kartongen, som skåpet legat i.
Brallan strålade hela kvällen och sa gång på gång hur glad hon var.
:)

Japp! Det var min dag.
Den började dåligt, men slutade bra.
Jag önskar verkligen att min kropp inte hade krävt nån sömn, för jag vill inte vara en trött, tråkig mamma.
Men nu gör den ju det, så jag får försöka att göra så gott jag kan ändå.
Men jag känner mig verkligen som en kass mamma, när jag har så lite tålamod p.g.a sömnbristen.
Ja, fy...
Men men.
Nu ska jag hålla lite kväll, sen blir det bingen.

Jag älskar er, mina fina barn...
För alltid x 100.





Lägger även in en bild på mina underbara finisar tillsammans.
Tripp, trapp, trull. <3

Detta är fan helt jävla ohållbart!!!
Jag orkar inte mer!
Varenda förbannade natt ska Älvan upp och väcka hela familjen, genom att springa upp och tända och skrika.
Det kvittar vad fan jag gör!
Sen ca 00 har hon hållt på.

Fanfanfanfanfanfanfan!!!

Hoppas ni andra sover gott... Lyllosar!

Hej!

Jag har sett att mina inlägg, skrivna från mobilen, inte går att kommentera!
Så jag skriver detta extrainlägget för att ni ska kunna få ert sagt.
Så har du nåt att säga om dom senaste inläggen, är ordet ditt i detta i detta inlägg!

:)

Igår kom min mamma och hämtade den överblivna smörgåstårtan, så att vi inte skulle äta mer bara för att vi hade den hemma.
Och tur var väl det.
För när jag ställde mig på vågen i morse, visade den att jag, sen min första invägning(för 10 dagar sen), har jag gått ner 2 kilo.

Det känns bra! :)

Sitter och tittar på tårtor på nätet.
Jag har nämligen fått i uppdrag att göra en bröllopstårta.
Det ska bli jättekul!

Allt bröllopsprat får mig att tänka mycket på mitt eget bröllop.
Jag hade ett fantastiskt bröllop, men vägen dit var jobbig.
Vi ville ha ett enkelt bröllop, med våra närmsta vänner och släkt...
Men inte visste vi att man inte fick bestämma sånt själv.
Vi blev överkörda/övertalade av många och det resulterade i en massa konflikter och ca 100 bröllopsgäster(och då hade några ändå tackat nej).

Den ville inte sitta bredvid den osv.
Och det skulle bjudas in massa extragäster till höger och vänster, t.o.m 2 veckor innan bröllopet.
För vi hade väl en stol över??
När jag sa nej blev jag utskälld.
Men det betydde tydligen inte särskillt mycket att jag redan hade kämpat ihop ett häfte med en bra bordsplacering, med notiser om varenda gäst, i flera veckor!?
Och jag var inte så sugen på att göra om allt.
Jag har fortfarande svårt att förstå hur man kan bete sig så mot ett brudpar, som bjuder in en som gäst till deras bröllop.

Nu blev ju bröllopet helt underbart ändå, men jag kan fortfarande bli ledsen när jag tänker på hur folk betedde sig mot oss.

Så tänk på det, ni som känner nån som ska gifta sig.
Det är inte ert bröllop!
Stötta och var tyst, istället för att få det till att bli som ni skulle vilja ha det.

Jepp!
Idag har jag gjort smörgåstårta!
Jag har bara druckit 2 shakes och ätit en banan, så lite gottig tårta ska jag allt kunna äta med gott samvete.
Blir nog lite mer träning idag med.

Jag gjorde ingen värstinggarnering, eftersom det bara är vi "vanliga" som ska käka den, så den ser lite tradig ut.
Men här är iaf en bild.

Den där Älvan skulle ju såklart upp klockan 5!
Det hade ju varit okej ifall jag hade lagt mig i tid... Vilket jag aldrig gör.
Lite efter 1 somnade jag och sen var jag uppe och matade Bille vid 2, så jag var inte sådär superpigg att gå upp samtidigt som Älvan.
Men jag kunde dra ut på det till 6, så det är ju alltid nåt.
När jag fick tvinga mig ur sängen och smyga förbi alla lyllosar, som fortfarande SOV, gick jag raka vägen till cykeln. Jag tänkte att en mil på cykeln skulle göra susen mot min trötthet.
Ack, så fel jag hade.
Milen är avklarad(3:e milen på ett dygn. Lite stolt är jag) och nu ligger jag i soffan, som en avdankad alkis redo att dö. Inte ett dugg piggare.
Min kropp törstar nog efter KAFFFFFFFE!
Jag måste lösa det problemet omedelbart.

Schaoooo!

Bilder från min och Älvans morgon.

... Givetvis var små öron inte i närheten, när Mc skojade om det sista!

"Det där är väl en sån Falk?"
"Ormfalk."
"Heter det inte Ormvråk? Eller Ormvrål?... Eller Vrålåk."
"Pff, Vrålåk..."
"Annars så kan man ju bara kalla den för fågel."
"Rovfågel, för att vara mer specifik... Eller Horfågel."

Vi är på djurparken och har en diskussion om en fågel... Rovfågel.

Vet inte varför bilderna kom upp 2 gånger. Kan inte ändra det från mobilen.
Men men... Dubbel glädje! :)

Över att mina barn inte är vakna!
Hahaha.
För just nu ser jag ut såhär:

Sexy mallafakka!

Tack, Mette, för den fina kommentaren! :)
Jag ska inte vara så hård mot mig själv.
Jag är så otålig bara och vill gå ner 30 idag, inte om flera månader!
Så därför känner jag att jag inte har råd med stora misstag.
Jag försöker att unna mig med popcorn/frukt/morötter istället, så när jag kränger asmycket chips blir jag besviken på mig själv.
Men skit samma.
Det är ju inte så mycket man kan göra åt det nu! :)

Idag är en ny dag och jag har cyklat och ätit bra.

Heja, heja! :)

Mensen är på ingång och det innebär att hela min diet svajar.
Idag började jag dagen med en 45 min lång pw, i regn och blåst.
Bra, tyckte jag!
Sen kom den där krampiga känslan i nedre selen av magen och suget efter... Allt... Tog fart.
Det betyder att mensen kommer snart.
Så ikväll åt jag chips och dippa.
Så jävla onödigt, eftersom jag ändå bara mår illa nu.
Ångest fick jag och satte mig på cykeln och cyklade 11,5 km.
Tror ni det hjälpte?
Nej!
Jag vet ju fortfarande vad som ligger och simmar i min buk.
Tänk om man hade haft lite mer styrka att stå emot.
Men när jag får mens kan jag äta upp inredningen, om jag inte hittar nåt annat att tugga på.
Jävla skitmens.
Jag ska ju ändå inte ha fler barn nu, så den kan lika gärna försvinna för gott.
Hejdå!!!

Jaja.
Jag är iaf orolig nu hur allt detta kommer att påverka min motivation.
Jag har inte ens fått mensen än och det går redan åt pipsvängen.
Mög!

Idag var det första dagen på dagis efter jullovet.
Brallan var som vanligt, ville inte följa med hem, men så fort vi var utanför grindarna blev hon trevlig igen.
Hon hade haft kul på dagis och hon hade ätit ordentligt.
Men sen kom vi hem och det märktes hur utmattad hon var.
Hon ville äta lite yoghurt, men satt bara och grät och skrek vid bordet.
Jag sa till henne att hon kunde vila lite och äta sen, men då höll hon tag i bordet och bara skrek.
Det slutade med att jag fick lyfta ut henne ut köket, medan hon skrek som om jag höll på att mörda henne.
Vi la oss i min och McLovins säng och hon sa till mig att hålla om henne.
Jag kramade henne, pillade henne i håret och sjöng.
Så låg vi där tills hon somnade, vilket inte tog så lång tid.
Stackars fisen.
Tänk så trött man kan vara.

Det är tur att man kan läsa av sina barn.
Någon annan hade säkert bara sett en trotsig unge, med ett jäkla humör.

Jag får väl gå upp nu, antar jag.
Jag är trött...
Men jag vet att när mitt kaffe runnit ner i min mage blir jag pigg igen. :)

Inatt kom Brallan och la sig hos mig.
Det är så mysigt.
Hon lägger sig alltid tätt intill, med sin rygg mot min mage och formar hela sig själv efter min kropp.
Min Mysanka! :)

Annat är det när Älvan kommer dundrandes, som en hel elefant, tänder i taket och skriker: "Hej, mamma!".
Det kvittar om klockan är 03 eller 10, det är ändå så självklart att jag ska upp.
Hon är ju uppe!
Min knasiga flicka! :)

Eller när Bille är i vår säng.
Det kvittar hur mycket man kliar honom på ryggen och försöker mysa, han ska ändå fram till kanten och kolla.
Gärna störta om ingen hinner fånga honom.
Min modige bebis. :)

Mina älskade raringar, jag älskar allt med er!
Nu är dom finaste på jorden och ni gör mitt liv så mycket rikare.
Jag älskar er för alltid x 100!

Här ligger jag i soffan och degar.
Huset är städat, alla sängar renbäddade och ungarna sover.
Snart kommer min käre man hem.

Imorn börjar Brallan på dagis igen.
Hon har ju haft jullov.
Usch, jag vill inte!
Jag vill ha henne hemma hos mig!
Men det är ju bra för henne, så jag får väl hålla tyst och köra bilen. :)

Nu ska jag fortsätta att kolla på filmen som går på 3:an. Brudens bäste man.

Natti!

Idag åkte vi till lekplatsen.
Min mamma mötte upp oss där och lekte ett tag.
Alva somnade nästan i gungan. Som vanligt. Haha.
När vi lekt färdigt åkte vi hem till mamma och fikade lite, innan vi åkte hem igen.
Vi är jättetrötta hela högen, så ikväll är jag en kass mamma och ger ungarna halvfabrikat. :)
Fryst fiskgratäng blir det.
Eller ja, jag kommer ju att värma den i ugnen innan jag serverar den!

Jag har inte skrivit så mycket om min träning här, för jag tänker att ingen tycker det är särskilt kul att läsa.
Men såhär ligger det iaf till. Jag cyklar varannan dag(minst) och cyklar då en mil(minst). Dom dagarna jag inte cyklar styrketränar jag, eller motionerar på annat sätt.
Jag äter fettförbrännande tabletter och håller mig till bra lågkalorikost.
Jag hoppas verkligen att detta funkar!!!

Här kommer bilder från idag.

Just nu ligger jag i soffan, med en liten linslus på magen.
Resten av familjen sover middag.
Väldigt behövligt efter en jobbig natt.
Jag samlar kraft till en powerwalk.
Jag ska träffa Emelie i Höör kl 6 och då ska vi ut och röra på fläsket!

Trevlig fredag på er!

Fy helvete, vilken natt!
Inte positivt menat, tyvärr!
Älvan satte igång vid 12-tiden, för då skulle hon upp.
Vi provade ha henne i vår säng, det gjorde bara saken värre.
Så jag gick istället och la henne i sin egen säng varje gång hon kom upp.
Hon stannade i nån minut, sen rusade hon upp och tände i hela huset igen.
Jag la tillbaka henne, hon blev arg...
Och så höll det på fram till 2, halv 3!
Jag var måttligt irriterad när jag stupade i säng för sista gången.

Folk tror att bebisar är jobbiga.
Prova bo med Älvan!

Idag var jag och Sandra hemma hos Sarah.
Det var trevligt, som vanligt!
Vi slappade mest i soffan och kacklade en massa(iaf enligt Jimmie).
Det är så skönt och avslappnat hemma hos Sarah.
Riktigt mysigt.

Annars händer inte så mycket.
Bantningen/träningen går bra och livet leker.
Ett bekymmer har jag dock!
Varenda jäkla dag vaknar jag med en ny vagel i ögat!
Höger öga, vänster öga, höger, vänster, höger, vänster.
Imorn är det väl brunögats tur!
I don't know.
I don't want to know!

Återstår att se.
Gonatt!

Jag skrev precis en hemsk dikt.
Usch, vad hemsk den är!
Lite seriemördarvarning på den där...

Det där med att räkna får

fick jag för mig igår,

men uträkningen var ganska svår.

Dom stod tätt intill,

som en burk inlagd sill

och dom jävlarna stod inte still!

Jag räknade till två,

jag räknade till fem

och sen började jag om igen.

Dom hånade mig

och skuttade upp och ner

och dom tycktes bli fler och fler.

Min hjärna blev trött

och började se rött

och gav mig ett gevär som en gåva.

Det knallade till

och det lät väldigt högt,

ja det vill jag verkligen lova.

Det blev stilla och tyst,

jag hörde inte ett knyst

och jag kunde äntligen sova.

Jaja, jag vet...
Men jag är trött på att vara sömnlös.

Läste det bästa citatet idag.
Känner igen mig så mycket, för jag är en sån person som älskar med hela hjärtat.
Även när jag inte borde.
Snabbt, intensivt och till 100%.
Det går fort för mig att börja älska någon.
Det har ju både för- och nackdelar. :)
Man blir ofta besviken och sårad, men däremellan finns ju kärlek.

Här kommer iaf citatet:
"Dom frågar: Varför krigar du för henne, då du ändå aldrig kommer att få henne? Han svarar: Varför lever du? Du kommer ändå att dö."

Varför inte slösa med kärleken?
Den tar ju ändå aldrig slut! :)

Igår inledde vi året med bullbak, tårtljus och tomtebloss!
Wow, tyckte barnen. :)
Trots att jag ska bli nyttigare vill jag fortfarande vara en bullmamma.
Hitintills har jag varit duktig med träningen, men 2012 har ju bara varat i 2 dygn.
Igår cyklade jag en mil och idag blev det lite hemmaträning och simning.
Jag tog med mig Älvan till badhuset, medan McLovin, Brallan och Bille var ute med hundarna i skogen.
Att simma med ett barn på ryggen är JOBBIGT!
Men vi simmade inte bara, vi busade och bubblade med. :)
Ikväll blir det lite tvättning och städning.
Vi har ju fått spara på vattenutssläppen, eftersom brunnen varit full, men idag kom dom och sög upp vårt bajs.
Hahaha, vilket skitjobb!
Så nu kan vi tvätta igen och jag kan säga att jag ligger efter, så det är bara att sätta igång.

Återkommer ev. senare med bilder från resterande familjemedlemmarnas promenad.

Tjo!

Jag har 3 nyårslöften.
Här kommer dom:

- Bli mer hälsosam(som ungefär 99% av resten av Sverige oxå lovar).

- Bli mer tålmodig och sluta stressa(vilket innebär att jag automatiskt blir en bättre mamma/fru).

Men det viktigaste av alla löften är nog detta:
- Släppa allt gammalt och bara umgås med folk som får mig att må bra.
Och då tror jag att det där tålamodet och lugnet infinner sig naturligt.
För man ska få vara sig själv. Alltid.
Och mina vänner och min familj älskar mig för den jag är, inte trots den jag är.
(Bara ett litet ord som skiljer, men det är en stor skillnad.)
Det är dom jag vill ha i min närhet!

Vad har ni för löften?

Här ligger vi i soffan och ska kolla på UFC.
Vår gäst har åkt hem, huset är hyfsat städat, hundarna har lugnat ner sig och ungarna har somnat om.

Vi vill passa på att önska er ett gott nytt år!