Men drygt, då!

Jag har nyligen kommit underfund med att vad jag än gör för att skynda på denna ungens ankomst,
så fördröjer det bara hela förloppet!
Det är som om nån rolig jävel från nån högre makt(tvivlar på att Gud finns, men vad vet jag?) sitter och hittar på en massa skrönor och slänger ut till kvinnor som vi sen ska föra vidare till varandra om hur vi ska starta en förlossning...
ENDAST för att dom(har kommit på att det är en grupp räliga män) ska kunna ha nåt att skratta åt när dom sitter och dricker sin äckliga konjak och röker cigarrer!
Och vilka roliga tips man får då...
-Tvätta fönster,
- Storstäda,
- Gå långa promenader(inte skönt när det känns som att man har en kokosnöt i fisken),
- Ha sex(Väldigt bökigt och stökigt när man väger 20+ än vad man brukar göra).
Det är ju ingen tvekan om att det är män som kommit på allt det!
"Nej, älskling. Jag ska inte dammsuga, det ska du göra så att du slipper gå över tiden. Jag gör dig en tjänst, jag lovar!"
Hah!
Det räcker inte med att vi ska göda en bebis med våra inre organ i 9+ månader,
vi ska även ha skinande rent i hemmet INNAN(gärna efteråt oxå, såklart!) vi trycker ut en 4-kilos bebis genom ett hål,
som antagligen är lite för litet för ett människohuvud.

Ja, som ni kanske fattat så är jag fortfarande ganska havande...
Känner mig som en såndär skalbagge som jag såg på Animal Planet.
Den gick där och verkade snäll och trevlig, hade ett gäng bebisar i magen och längtade säkert lika mkt som jag att dom skulle komma ut...
Men tror ni att den stackars skalbaggemamman visste att hennes ungar skulle äta upp henne innifrån???!!!
"Klafs klafs klafs... Hejdå, mamma!"
Det är ju jävligt tacksamt!
Sen låg hon där helt söndertrasad och ungarna(lide supernöjda) bara gled iväg mot nya äventyr...
Jag hoppas iaf att vår unge vet att den ska plåga mig genom att komma ut genom mitt lilla fissehål iaf och inte äta sig ut.

Fast jag vet att hon bet mig här om dagen...
Ett riktigt hårt, litet bett fick jag på insidan av magen!
Lilla Hannibal the kanibal vet hur hon ska göra sin vistelse i min mage så outhärdlig som möjligt...

NICE!

Great, nu ringde min svärmor... IGEN, för att fråga när jag ska föda.

JAG VET INTE!!!!!!!!!!!!!!!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0