Billeboll

Nu blev det ju inte så himla avancerat att göra Vildes mössa, för jag orkade inte vänta på att köpa alla "ingredienser" till den...
Hur kan det vara jobbigt att vänta och göra ingenting, kanske ni då undrar.
Outhärdligt om man heter Sofia Vernersson!

Såhär blev iaf resultatet. :)





Tofsar!

Töserna har valt sina mössor och valt färg på tofsarna, så nu är dom nöjda! :)


Själv har jag gjort handledsvärmare, som matchar min mysse.


Tjejerna ville oxå ha, så jag får väl sätta igång med det...
Billeboll vill bara bita i garnet, så jag vet inte vad jag ska göra till honom(förutom den planerade mössan).









Min mössa

Gomörra!

Idag har jag stickat en mössa till MIG. :)


Höstig och varm. 


Sticka

Idag kom min Erica på besök och vi började vår dejt med frukost i köket.
Vi blev ganska snart rastlösa och bestämde oss för att shoppa lite.
Efter lite pengaströ, i diverse härliga inredningsbutiker, hamnade vi tillslut i garnbutiken i Maglasäte.
Där köpte jag underbara ullgarner och stickor, för att se om mina stick-kunskaper ännu satt i.
Hon som äger butiken är jättegullig och hon hjälpte mig att komma igång. Lärde mig lite som jag hade glömt.

Så ikväll har jag stickat mössor till tjejerna. :)
Dom har varit såååååå tjatiga hela dagen och tycker det är skithäftigt att mamma kan sticka till dom.
Billeboll ska oxå få en mössa, men jag tänker avancera hans litegrann, så jag får öva lite först. 

Här är iaf tösernas hjärnvärmare! 

Jag tror dom blir supernöjda.
Sen kan jag få sticka i lugn och ro, utan tjat. ;)








Frisör

Igår hängde jag lite med Terese, Mira och Robin. 
Lite boijertz och affärer.

Jag hann knappt komma innanför dörren, när jag kommit till Lillasäte igen, innan jag blev överfallen.
Mina två tjejer hade fått för sig att dom minsann skulle ha kort hår NU.
Jag bönade och bad att jag skulle slippa klippa deras vackra långa hår, men dom hade bestämt sig...

Så det var bara att plocka fram saxen...





Dom är supernöjda.
Jag bara ler och gråter inombords.


Gul gula

Kolla så härligt gula våra gulor är, jämfört med köpeägg! 


Jag vet att jag har fått ägg på hjärnan och antagligen kommer det att bli ännu värre.
Vi ska nämligen hämta hem några vaktlar.
Deras ägg är supernyttiga och riktigt vackra.
Roligt ska det bli! :)

En till rolig sak är, att jag igår köpte en skjorta i strl 42, vilket jag inte kunnat göra på trettontusen år. 



Hej på er!



Gröna ägg

Nu har även denna donna(tror jag att det är) kommit igång att värpa. 


Och tösen värper gröna, små ägg. :)

Såhär ser dom ut i jämförelse med stora, vita ägg man köper i affären.

Cooooolt! 

Nu blir det söndagsfrukost med... just det... kokta ägg. ;)

Kärlek till er. 







Nattajubb

Då var jag här igen!
Jag har gått bredvid på det nya jobbet en dag och en kväll(för att lära känna brukarna, jag kommer ju bara att jobba natt).
Inatt ska jag gå bredvid och lära mig vad jag ska göra på natten, sen är det dags att flyga solo.
Scaaaaaaarry! ;)

Igår var jag på möte om min lille Vildeman på dagis.
Både vi hemma och dagis har märkt att han visar autistiska drag, så vi kom överens om att försöka få en utredning. 
Så imorn ska han besiktas på BVC, sen får vi se. 
Det kanske inte alls ligger en diagnos bakom, men om det gör det är jag bara glad att han får rätt hjälp i tid, min lille Billebollen Tokstollen. :)

Nä, nu ska jag bädda sängar, sen måste jag ha koffein.

Ha en bra dag, sötnötter! 
Kärlek till er. 


Pyssel

Dagen har varit rätt slö...
Vinterstädat uterummet är väl det enda "jobbiga" jag gjort idag.
Annars har det mest varit lugnt.
Efter maten tände vi ljus, kröp upp i soffan och drack te.


Lite smyckepill blev det med. 
Mina hönsbebisar ger mig nämligen inte bara ägg och sällskap. Nu, när dom ruggar, får jag fina fjädrar att använda med.
Duktiga pippisar! :)


Det var det. 
En "tråkig" söndag. :)







Sleden

Här siddor jao å siddor!
Med en liten gnagarkvinna på axeln, som väntar på att bita av min halspulsåder...
Man vet ju aldrig med kvinnor.


Började dagen med att betala räkningar och bara det gör ju att man vill gå ut i skogen och hänga sig.
Men jag vet inte var regnkläderna är, så jag blir nog i soffan och kollar på tv istället.
Blir nog bäst så.

Igår karvade vi ut en läskig pumpa, jag, barnen och hönsen.
Barnen var arbetsledare, jag var den hårt arbetande myran och hönsen agerade soptunnor.
Det kallar jag teamwork!
Och vilket underbart pumpamonster det blev!


Idag blir det nog bara att ta det lugnt, vilket brukar betyda att vi gör allt annat än det.

Vi får se! :) 





Barnfria

Vi är fria!
Vi bröt oss loss från, dom hårt sittande, föräldrabojorna igår.
Ack, så behövligt!
Men oj, så bedrövligt!
Jag och McLovin bestämde oss för att ta en tur i Köpenhamn.
Lantisar i Köpenhamn är ingen god idé, kan jag säga.
Det började bra, med museum och shopping, sen gick det utför...
Sofistikerade som vi är, ville vi välja Köpenhamns finaste restaurang att äta på. Pizza Hut. 
Vilken, jag är helt säker på, inte finns längre!
Vi gick och gick och "det var nog bara runt hörnet".
Helst plötsligt var vi vilse.
När vi hade gått typ 5 mil, utan någon Pizza Hut i sikte, hittade vi till slut tillbaka till vår utgångspunkt.
Och när vi väl inte var vilse längre, slängde vi oss in på nån ospeciell restaurang och åt buffé. För efter flera timmars vandring blir man hungrig. 
Men vi gick inte bara fel. 
Jag såg även helt fel ut.
En sexig böld hade letat sig in i mitt ögonbryn och prydde mitt anlete.
Sjukt fult och jag kunde inte sluta peta på den.
Vi var även efterblivna nog att inte fatta NÅGONTING. 
Så fort nån sa nåt till oss tittade vi panikartat på varandra och jag började skratta. 
Det innebar att folk pratade engelska med oss.
Men inte ens engelska fixade kommunikationsproblemen.
Min halvdövhet hjälpte även till att stjälpa för oss.
När McLovin skulle betala frågade servitören, "Killers?"
"Yes, killers", svarade McLovin i lugn ton tillbaka.
Jag började skratta igen och fattade inte varför vi skulle vara mördare och varför man ens frågar det på en restaurang.
(Jag kan se det framför mig nu, genom servitörens ögon;
Jag står där, skrattar hysteriskt och smeker min ögonböld.)
När vi kom ut från restaurangen sa McLovin att servitören hade frågat, "together?", inte "killers?" Och att jag nog behövde kolla mina öron. 
Hahahaha!
Jösses!
Allt blev helt galet, men jag har inte haft roligare på väldigt länge.
Som vi skrattade!
Åt alla andra, åt oss själva, åt ingenting.

När vi kom hem på kvällen kröp vi ner i sängen, med lite godis, och slocknade efter nån timme.
McLovin sover fortfarande, den lille griseknoen. 


Jag tackar mamma och Peter, för barnpassning.
Ni är guld värda! 
Och självklart tackar jag även min man, som efter 7 år fortfarande får mig att känna mig som en nykär 18-åring. 

Kärlek till er.










Jobb-byte

Idag är jag hemma, pga av feber, halsont, huvudvärk, svullet öga, osvosv... Inget särskillt. Liknar Terry Evans bara.
Men igår jobbade jag och jag hade så kul med en av "mina damer".
Jag förklarade för henne att jag, dagen innan, skulle köra och köpa en toasits, men råkade istället impulsköpa en kanin och en råtta.
Jag höll på att kissa på mig av skratt, när hon svarade; Du måste ju träffa en psykiatriker, Sofia! Det är ju nåt fel på dig! Det var ju inte ens i närheten av vad du skulle ha!

Hahaha! Älskade (h)ärliga damer! <3

Jag är väldigt sur över att vara sjuk idag, för imorn är nämligen min sista dag på jobbet och jag vill ju helst hinna träffa alla brukare och kollegor innan jag flyttar vidare.
Usch, ni fattar inte hur kluven jag är!
Hemvården väster har varit min arbetsplats i 6 år och jag har haft äran att ha fantastiska arbetskamrater och brukare.
Jag kommer sakna vissa av hela mitt hjärta.
Jag blir helt tårögd när vissa brukare säger, med kärlek i rösten, att jag är elak som sviker dom. Men att dom önskar mig välgång på nya jobbet.
Att dom hoppas att jag kommer trivas, men att dom hoppas att vi ses igen.
"Min dam" sa att hon skulle ringa min nya chef och berätta hur dålig och dum jag var, så att jag inte skulle få nåt annat jobb. För då skulle jag bli tvungen att stanna kvar.
Ååååååh!
Hur mycket jag än vill sluta så vill jag ändå inte det! 
Jag har bölat till och från hela dagen.

Men jag känner ändå att det är dags för mig att byta jobb. Man känner sånt på sig, även om man trivs med det man gör just nu.
Det finns så mycket fördelar med det nya jobbet.
Och bara det att DOM ringde MIG och frågade om jag ville ha en tjänst(som inte ens var utannonserad) kändes som ett tecken. Så jag tar chansen och provar. 

Men det värker ändå lite i hjärtat.

Tack för den här tiden, älskade Team 1!
Vi ses imorn. 





Söndag är en vilodag?

Igår var jag bakis, så det sprutade ur öronen på mig.
Mia och jag gjorde nämligen Höör osäkert i fredags.
Och vin gjorde mig full av huvudvärk dagen efter.
Men jag hade varit smart nog att  beställa biobiljetter och erbjudit mig att vara barnvakt, så jag kunde ju vara bakis i lugn och ro... Eller? 
Haha! Kaos!
Hässleholm blev staden.
Flygplan blev filmen.
Jag försökte smygsova i biosalongen, men då var genast snooze-polisen där och petade på mig, med förklaringen; Har vi betalt för att se en film ska du inte sitta och sova!
Men att vår ena dotter och hennes kusin slumrade gjorde tydligen inget.
Åh, barn fattar inte hur bra dom har det!
Hur som helst... Idag är det söndag och jag tyckte att vi kunde ha en liten trädgårdsdag. Röja lite i trädgården, städa uterummet, osv. Men McLovin påminde mig att vi har 2 kalas att gå på.
Tur att nån har huvudet med sig!

Nu ska jag försöka få liv i mig själv, för Älvan tyckte tydligen att det var dags att vakna nu.
Therese skrev förresten en kommentar om att jag var full av energi.
Jag kan avslöja att den energin är allt annat än naturlig. Den kommer in i min kropp via energidryck och kaffe. ;)

Pussinuss.







Haha! Jag älskar det!







Diagnos

Som dom flesta av er vet, fick jag en utmattningsdepression förra vintern. Efter det inträffade det en massa hemskheter i mitt liv och sen dess har jag haft psykologkontakt, för att komma på fötter igen.
Under samtalen med min psykolog har vi gått igenom hela mig, min uppväxt och mitt känsloregister.
Nu börjar det bli dags att säga adjö till våra samtal, för att jag är "frisk".
Normal, tydligen.
Ingen diagnos och inga konstigheter.
Detta har nog varit det svåraste för mig att inse...
Att jag är "normal"(vad det nu innebär).
Inte sjuk.
För sen jag var liten har jag fått höra att det är "fel på mig". 
Jag har för mycket känslor och för nära till dom. 
Och det är fel.
Iaf i vårt samhälle.
Iaf enligt andra.
Jag måste ju ha Borderline, ADHD, DAMP, mm...
Det är jobbigt för andra, att behöva ta itu med känslor som andra känner. 
Det är fel att känna för mycket.
Det är lättare att ignorera och dölja.

Jag var helt övertygad om att jag skulle få en hel pappersbunt med diagnoser nedskrivna, för att jag alltid vägrat dölja vad jag känner.
Men tänka sig, jag fick inte ens ett ord.
Jag är inte sjuk/dum/dålig/hemsk/jobbig. Jag är mig själv och alla dom där andra beskrivningarna, som andra beskrivit mig med, är bara en reflektion av dom själva. 
En reflektion av hur andra personer ser på sina egna känslor.

Det jag vill få fram i det här inlägget, är att folk är så snabba att döma varandra.
Så fort någon gör något, som inte faller någon annan i smaken, är det FEL.
"Du gör inte som vi och det är fel!"
Det gör mig så ledsen och orolig.
Ledsen för att alla människor är lika mycket värda och man borde få en chans att få leva lycklig, även om man inte gör som alla andra.
Orolig för att mina barn ska växa upp i en värld full av fördomar, som kanske gör att även dom känner sig "onormala" och ensamma.

Det är redan snack om att Billeboll har nån diagnos.
Han pratar inte direkt, går absolut inte på nån potta och är "sen" i utvecklingen.
Spelar det stor roll om han kan bajsa på toaletten eller inte, när han är 2,5? 
Spelar det stor roll hur många ord han kan?
Är det inte bättre att han får utvecklas i sin egen takt och få den hjälp han behöver, istället för att skynda, skynda och stressa honom?

Kan inte alla bara lägga ner pekpinnarna och leva i harmoni? 
Eller är det som min psykolog säger?
Att jag har en drömbild av hur verkligheten BORDE vara, men aldrig kommer att bli? 

Jag hoppas på det första. ;)

Kärlek till er! 

P.S
Ingen aning varför vissa stycken i texten har större storlek.



TGIF

Fredag idag, gott folk!
Jag är ledig och har pillat lite med hönshuset. Flyttat kycklingburen in i det stora utrymmet och städat bort bajs och dylikt.
Vet ni förresten att jag, i 3 dagar i rad, har avmaskat 8 hönor och 1 tupp?!
The old fashion way, med ett stadigt grepp om dom goa vingarna, spruta in i näbben och en massa flaxande. 
Jag är inte poppis i hönshuset för tillfället!
Inte ens det nya värphuset gottgjorde tvångsmatningen.
Jaja, jag har lite ost i kylen, som jag ska försöka muta dom med. 

Men om vi går över till något viktigare nu... Mig.
Jag fick hem mina nya nördbrillor igår, så idag känner jag min RIKTIGT smart! 
Och ganska snygg. ;)







Värpehus!

Jag har byggt färdigt och målat hönornas nya värpreden.
Så tjusigt det blev!
Nu kommer det nog ploppa ut en massa ägg. ;)




It's been a while...

Vaknade i morse och såg att jag fått en kommentar här, om att mina inlägg saknades! :)
Ärligt talat, har jag haft röven full av allt möjligt annat. Det har hänt så mycket i mitt liv just nu, att bloggandet har fått flyttats åt sidan. 
Men nu har lusten kommit tillbaka lite, så jag ska försöka skärpa mig.

Ni kan få en liten detta-har-hänt-sen-sist, till att börja med. ;)

- Jag har fått nytt jobb, som jag börjar på i november.

- Jag har blivit hönsmamma på riktigt. 8 hönor, 1 tupp och 6 kycklingar har flyttat hem till oss.

- Jag håller på att utbilda mig i healing.

- Jag försöker övertala McLovin att några får och en anka skulle passa bra på vår tomt. Väääääldigt tidskrävande!

- Jag och Brallan har fyllt år och har blivit stora tjejer nu.

- Billeboll är som en jättestor studsboll. Slår sönder fönsterrutor, "tappar" glas(och annat som lätt går sönder) in i väggen och "råkar" dra sina systrar i håret 25 000 ggr om dagen.

-Alva hoppade i soffan, ramlade och fick en hjärnskakning.

Ja, det var väl det mest väsentliga. 

Lite bilder bjuder jag oxå på. :)



















RSS 2.0