Igår vid 21-tiden ringde jag KK och frågade vad fasen det är som händer med mig.
Har haft attacker av magknip som gör så ont så jag spyr, sen sover jag några timmar, sen är det borta.
Barnmorskan jag pratade med ville att jag skulle åka in, jag frågade om hon kunde ge mig en tid nästa dag istället, men det gick inte.
Så jag ringde Emelie(underbara Emelie, som ställde upp på direkten!) så hon kunde passa Brallan.
När Emelie kom bestämde vi oss för att vänta tills McLovin' kom hem, så Emelie kunde följa med mig istället, så jag slapp åka in själv.
När vi väl kom dit vid 22-tiden var där ingen på KK, så en tjej från förlossningen fick ringa ner dom.
2 grönklädda tanter kom ner och frågade vem jag var och varför jag var där, för dom hade inte fått reda på att jag skulle komma.
Jag förklarade mina attacker och då frågar den ena tanten:
"Mmmmm... Och misstänker du att du är gravid?"
"Eeehh... JA?"
"Mmmmmm... Det är bättre du får en tid av mig till imorn istället, så slipper du sitta här och vänta."
(What the fuck?! Kunde jag inte fått det över telefon?)
"Jaha! Okej."
"Mmmmmmmmm... Det kan vara en cysta som vridit sig, vi får kolla imorn."
Och så blev jag hemskickad!

Emelie skrattade så hon höll på att dö...
Det gjorde INTE jag!

Men idag åkte jag och McLovin' in och fick reda på att allt var bra med Bebis iaf.
Men jag hade däremot magkatarr och hög puls som fasen, så dom tog prover på mig.
(Vissa människor borde inte få hålla i en nål!!! Jag har aldrig varit med om något liknande!)
Läkaren sa att det vore bra om jag tog några djupa andetag nån gång så jag kanske kunde få en puls under 100.
Vi får se...

Imorn ska Mea flyttas till Maglasäte iaf...
Det ska bli skönt!
Lite mindre stress efter det :)