Ni vet sådär galet jobbigt!

Idag är jag sjuk!
Migrän, yrsel och stel i hela ryggen.
Pissemög, säger jag bara.
Mamma skulle vara snäll och ta barnen, medan jag och McLovin' handlade.
Vad fint, tänkte vi. Skönt att kunna handla i fred.
Men efter ca 20 min ringde mamma hysteriskt och sa att Älvan vägrade att sluta skrika. Det kvittade vad dom gjorde, hon slutade bara inte.
Jag hörde knappt vad mamma sa i telefonen så högt hon vrålade(Älvan alltså).
Stackars barn.
Så vi handlade färdigt så fort vi kunde och hämtade barnen igen.
Älvan kunde inte varit mer lättad, medan Brallan inte ville följa med hem.
Hon satt i bilen och grät och sa: "Moomoo".
Men hon ska få sova över där på fredag.

När vi kom hem var det middagsdags för Älvan.
Jag ställde mig som en god hustru vid spisen och gjorde några barnmatsburkar med köttfärs, potatis och grönsaker, medan Mclovin' busade med Älvan.
Jag föredrar att göra det själv, för när McLovin' ska göra det är det som att leka "20 frågor". Ska grönsakerna ner i skålen? Ska jag mixa dom? Ska där vara olja i? Ska jag krydda det? Är potatis en frukt? Kan hon äta kycklingben? Osv, osv.

När hon sen var färdigmatad och vi skulle fixa i köket så var McLovin' försvunnen.
Han satt vid datorn.
Han skulle kolla banken för att "han kände för det".
Där gick min gräns.
Man kan väl fråga om det behövs hjälp innan man springer och roar sig?!
Men som den kuvade hemmafrun jag är sa jag bara: "Okej, älskling!".
Nä, självklart gjorde jag inte det.
Jag förklarade för honom att man fick hjälpas åt och han bad om ursäkt.
Sen hytte jag med fingret och sa:
"Gör inte om det, gubbajävel!"
Till svar fick jag:
"Äh, truten kärring".
Sen hånglade vi.
Myyysigt.

Nu ska Älvan sova och vi ska laga mat till oss andra.
Brallan somnade i bilen, så hon ska upp och hoppa.
Hon är nog hungrig nu. 
Fläskkotlett med pommes och bearnaisesås blir det.
Mumma!

Jag skickade förresten iväg min första beställning idag!
3 skyddsänglar är på väg hem till min första kund. :)
Hoppas hon blir nöjd!
I veckan kommer förhoppningsvis mitt nya material, så att jag kan börja med att göra namnsmycken.
Håll utkik!

Men nu har jag inte tid att sitta här.
Jag vill ha pussar av min snygge man.
Tjo!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0