Jag har haft ont i högra tutten några dagar.
Jag hittar ingen knuta, men som den hypokondriker jag är, finns det enligt mig inget hopp.
Jag ser cellgifter, strålning och 2 barn utan mamma framför mig.
Herregud, hur ska detta gå?
McLovin' vet ju knappt hur en diskborste ser ut!
Hur ska han kunna ta hand om barnen själv?
Och lilla Brallan som är så förtjust i mina tuttar.
Hon brukar lyckligt slita i mitt linne och vråla: "BOPPE!"
Asså, hon äter inte ur dom eller nåt sånt. Hon tycker bara att dom är fina.
Det värmer verkligen i hjärtat att hon tycker det, för det finns nog ingen annan på denna planet som diggar långa russintuttar.
Men vad gör det nu?
Jag ska ju säkert ändå dö en hemsk död i en sjukhussäng.

Eller så har jag typ bara ägglossning(=ömma bröst)...
Man kan ju hoppas!
Jag vill inte att barnen ska behöva äta på plasttallrikar, för att McLovin' "glömmer" diska.