Leker just nu på Brallans rum.
Jag har fixat sushi och förberett fisksoppan. Klockan 5 sätter jag på plattan.

Just nu mår jag bra!
Jag har roligt med mina barn och med min man.
Jag är på ett bra ställe i livet.
Det är skönt efter en liten svacka.
Det hände ju mycket i somras och allt pressades undan för tillfället.
Jag höll humöret uppe för alla andra och prioriterade inte som jag brukar.
Jag var nog inte riktigt mig själv.
Jag kommer ihåg att jag mer än en gång sa till McLovin':
"Jag vet inte vem jag är längre. Jag känner inte igen mig själv."
Men sen kom allt som en smäll för några veckor sen.
Livet lugnade ner sig och då fanns mycket tid över åt bearbetning.
Jag blev nere ett tag och tänkte mycket.
Sorterade tankar och känslor.
Det var jobbigt, men nödvändigt.
Men nu tror jag att allt börjar stabilisera sig.

Jag är glad igen.
Tålamodet är tillbaka och jag njuter av min familj.
Jag prioriterar som jag gjorde förr.
Jag ser det inte som ett jobb att vara hemma.
Jag NJUTER!
Mina barn får mig att skratta varje dag, även när jag är irriterad på dom.
:)

Och varje dag bjuder på en fantastisk känsla.
Idag var det en stark stund mellan mig och Älvan.
Hon klättrade upp i mitt knä och höll om mig hårt.
Och så satt vi hur länge som helst. 
Älvan gav mig en puss och vi sa att vi älskar varandra.
Sen gungade vi i takt till musiken.
Det hade jag inte velat missa för allt i världen.

Nu kom Brallan med sin Hulk Hogan-docka och vill att vi ska leka.
Visste ni att han är Brallans pojkvän?
Dom är väldigt kära enligt Brallan.
Men nu börjar fisloppan bli otålig...

Så jag säger, trevlig helg!