Svar.

Hej, min läsare Mette!
Det var längesen jag såg en kommentar från dig.
Kul att du hittat tillbaka! :)

Mette:
Jag är ju själv ingen mamma, men jag tänker att man måste våga släppa taget om barnen lite i taget. Och man minns ju själv att det var väldigt väldigt kul att gå på dagis. Så länge det är ett bra dagis och bra pedagoger så är det ju inte så illa. Dessutom är det ju en bra chans om inte annat att få självständiga barn. Och dina barn vet ju att du finns där för dom. Du kan väl jobba deltid till att börja med?

Svar:
Det där med dagis är ju så olika.
Vissa lämnar vid ett 1 års ålder, vissa vid 3 års ålder.
Jag har alltid haft väldig separationsångest och kommer ihåg hur jag grät vid fönstret när mamma gick, eller när jag var tvungen att sova hos någon annan.
Visst, det la ju sig efter ett tag och jag grät säkert inte varje gång. Men jag kommer så väl ihåg hur ledsen jag blev. Så jag har själv inte velat stressa iväg mina barn. Men jag har ju KUNNAT vara hemma längre. Iaf med Brallan och Älvan. Inte alla som har den möjligheten. Min mamma hade inte den.
Jag är en av dom som vill vara hemma med mina barn och tror att det är bra. Men det är bara min åsikt. Det betyder inte att det är rätt eller fel! Och det betyder absolut inte att dom som lämnar tidigare är sämre föräldrar! Alla ska göra det som känns bäst för dom själva.
Man känner ju sina egna barn bäst.
Hurvida man får självständiga barn eller inte beror nog inte så mycket på dagis. Jag tror att för att bli självständig och självsäker behöver man först en grundtrygghet och den får man nog först och främst hemma. Men det ligger nog även lite personlighet i grund och botten. Älvan t.ex. har alltid varit jättesjälvständig. Hon drar iväg med andra familjer på djurparken osv. Bille verkar vara likadan, så det ser ju ljust ut!
Haha!
Brallan har/har haft stort närhets-/mammabehov och det har jag velat tillgodose så mycket jag kunnat. Och nu är hon en riktig dagisjunkie, som inte ens vill följa med hem när jag ska hämta henne. Man ser på sina barn när dom är redo.
Älvan är redo. :) Bille kommer förhoppningsvis bli det tills det är dags.
Jag vet inte hur jag ska jobba än, men vi försöker pussla med det.
Håll tummarna för att det blir ett fint mån-fre-jobb och 75%! :)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0