Förlossningsbrev.

Såhär långt har jag kommit på mitt förlossningsbrev...


Förlossningsbrev.

 Rädsla.
Först och främst vill jag börja med att säga att jag verkligen är jätterädd för att föda denna gången.
Under min första förlossning tappade jag väldigt mycket blod och blev jättedålig. Och under min andra förlossning fick dom dra ut min dotter, då axlarna inte följde med. Nu undrar jag vad som ska gå fel denna gången.
Jag är rädd för smärtan, jag är rädd för att ingen ska lyssna på mig, rädd för att spricka och jag är rädd för att tappa kontrollen.
Sist hade jag så ont, att jag inte ens kunde gå ifrån lustgasen, när jag behövde gå på toaletten.
Jag kissade på golvet, och det var väldigt förnedrande.
Denna gången kanske jag kan få ha ett bäcken på rummet?
Jag vill att personalen, som ska vara hos mig, vet att jag kan bli väldigt otrevlig och sur när jag har ont.
Det är något jag ber om ursäkt för i förväg.
Det kan även vara bra att veta att jag är väldigt nålrädd.
Jag vill inte ha nål i armvecket, utan hellre i underarmen.

Vad jag behöver.
Det jag behöver mest är min underbara man, Dick, vid min sida. Och det vet jag att jag har.
Han vill vara så delaktig som möjligt.
Sen behöver jag en ödmjuk barnmorska som peppar mig, och guidar mig igenom förlossningen.
Ingen besserwisser och dumma kommentarer som: "Ja, det gör ont att föda barn."

Smärtlindring.
Jag har tidigare klarat mig på endast lustgas och varma bad. Och iom att jag är väldigt nålrädd, så hoppas jag på att göra det denna gången med.
Lustgas vill jag ha under hela förlossningen, då jag tycker att det har hjälpt mig mycket.

Påskyndande dropp.
Under mina andra förlossningar har jag bara öppnat mig till 6-7 cm, sen har allt stannat av, utom värkarna.
Det har sen tagit många timmar innan jag fått påskyndande dropp, och jag har då hunnit bli väldigt trött av alla värkar.
Denna gången kanske man kan sätta i droppet lite fortare, eftersom det verkar som att jag behöver hjälp att öppna mig dom sista cm.
Och då kanske jag inte hinner bli så utmattad när det väl är dags att krysta.

Förlossningsställning.
Jag är öppen för olika förslag och provar gärna olika ställningar.
Tidigare har jag fött halvliggandes, men iom att jag fött stora barn kanske det inte är det bästa.
När jag krystar ut huvudet vill jag att någon håller varma handdukar mot underlivet, så att jag inte har så ont, och för att minimera risken för att spricka.

Efter förlossningen.
Jag är rädd att min livmoder inte ska dra ihop sig, så jag vill ha mediciner som hjälper till att dra ihop livmodern.
Jag fick det förra gången, och blödde inte alls så mycket som efter första förlossningen.
Jag har tidigare spruckit upp mot klitoris och haft jätteont.
Det gjorde även väldigt ont efter andra förlossningen, trots att jag inte spruckit nåt då.
Jag vill gärna ha bedövningssprej där iaf.

Avnavling.
Vi vill gärna ha sen avnavling, och Dick vill klippa navelsträngen.

Amning.
Amingen har inte funkat för mig innan, och jag vill jättegärna kunna amma denna gången.
Jag tar gärna emot all hjälp jag kan få.



Ja...
Vad tycker ni?
Ser det rörigt ut?
Fler tips på vad man kan ha med?


Kommentarer
Postat av: Ida o Melvin

Ser jätte bra ut Sofia!

Perfekt!

2011-03-04 @ 13:35:05
URL: http://idachristensson.blogg.se/
Postat av: Anna

Ser utmärkt ut om jag får säga min mening.

Men jag ser inte fram emot att föda barn någonsin.

2011-03-04 @ 14:07:27
URL: http://annamittialltihop.blogg.se/
Postat av: Emilie-mamma till Liam

det ser jätte bra ut, men översta där Rädsla...där hade jag bräckt på lite mer så de verkligen fattar att du är rädd och inte skojar om det så de tar detta på allvar. viktigt tycker jag, jag tycker du är oehört modig som vågar skaffa fler barn. Jag vill såååå gärna ha en liten bebis till men jag vågar absolut inte.

2011-03-04 @ 16:13:59
URL: http://grese.blogg.se/
Postat av: Joppan

Stanna om du kan kvar 2 nätter ensam med bebis på pathotellet och ring varenda gång du ska amma på klockan så dom hjälper dig! Så gjorde jag med barn nr 2 och denna gång fungerade amningen kanon! Fullständig amningsfokus dessa dagar, man och barn kom in och hälsade på givetvis men körde hem igen så vi fick vara ifred och lära oss att amma!

2011-03-04 @ 21:27:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0