Den där Älvan skulle ju såklart upp klockan 5!
Det hade ju varit okej ifall jag hade lagt mig i tid... Vilket jag aldrig gör.
Lite efter 1 somnade jag och sen var jag uppe och matade Bille vid 2, så jag var inte sådär superpigg att gå upp samtidigt som Älvan.
Men jag kunde dra ut på det till 6, så det är ju alltid nåt.
När jag fick tvinga mig ur sängen och smyga förbi alla lyllosar, som fortfarande SOV, gick jag raka vägen till cykeln. Jag tänkte att en mil på cykeln skulle göra susen mot min trötthet.
Ack, så fel jag hade.
Milen är avklarad(3:e milen på ett dygn. Lite stolt är jag) och nu ligger jag i soffan, som en avdankad alkis redo att dö. Inte ett dugg piggare.
Min kropp törstar nog efter KAFFFFFFFE!
Jag måste lösa det problemet omedelbart.

Schaoooo!

Bilder från min och Älvans morgon.