Det känns bättre nu.
Har pratat med några vänner och fått ventilera.
Det känns skönt att ha stöd i såna här jobbiga situationer.
Jag passade även på att sätta mig på cykeln.
Och jävlar vad jag cyklade!
1,4 mil och nytt rekord igen.
Terapi för själen!
Svetten bara sprutade, så nu sitter jag här och väntar på att eftersvettningen ska sluta, så jag kan gå och duscha.

Ikväll kommer Dexters spekulanter och tar honom på en promenad, sen åker vi till veterinären för en koll och vaccination.
Hade känts bättre om McLovin var hemma, men men... Det går bra ändå.