När man har tur.

Idag har det varit jag och barnen utan bil.
Vi har varit fast ute i skogen, med en liten påg som hatar kyla och vägrar vara ute i snön.
Det innebär 3 spralliga barn inomhus, vilket innebär otaliga dragningar i systrars hår, kast med stora dinosaurier, utbrott efter utbrott och bråk efter bråk.
Mitt i ett bråk, där Älvan skrek, Billebollen slogs och jag skällde så det hördes i hela Lillasäte, knackade det på dörren.
Jag, som fortfarande gick i pyjamas, med fett hår och panik i ögonen, öppnade dörren.
Där stod en brevbärare med road min.
Han hade ett paket att lämna över.
Det var en sjuhelvetes stor låda, med en gitarr och bubbelplast i.
Vilken lycka!
Gitarren sket jag fullständigt i, för det var ändå McLovins, men lådan och plasten...
Åh, underbara låda och bubbelplast!
Barnen hade underhållning för några timmar framåt. 
Och jag hade en låda att stoppa undan ungarna i.



Tack posten! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0